Frågan är hur vi når till en minskad konsumtion konkret i reala termer. De svenska bönderna är idag oerhört utsatta så med alla förslag så måste det säkerställas att kostnaderna inte externaliseras genom att produktionen flyttar utomlands. Sedan får man också var försiktig i hur man argumenterar och hur förändringarna konkret blir eftersom vi inte får falla i fällan att bli moralister och göda de reaktionära krafterna i samhället (SD).
Om jag ska ta mig själv som ett exempel så har jag en vilja till att äta mer grönsaker, men liksom de flesta vita människor uppvuxna i västvärlden den här generationen så har jag svårigheter att få till detta. Jag måste kämpa mot många krafter och jag klarar sällan av det. Dels har vi den gamla myten om att grönsaker ska smaka illa och föräldrar som är för mjäkiga gentemot grönsakskonsumptionen, med följd att vi blir vana att äta tvåkomponentsmat bestående av stärkelse och kött primärt från intelligenta (och i klimathänseende ineffektiva) däggdjur. Typiskt exempel på detta är snabbmaten där exempelvis korv och hamburgare visar detta och ofta kompletteras med ack så god men onyttig läsk som förstör såväl munhygien som ämnesomsättning. Sedan har jag personligen erfarenhet av osäkerhet. Jag vet inte hur en komplett måltid ska se ut, vilket som får som följd att det oftast blir en tvåkomponentsmåltid bestående av 2/3 torr stärkelse (pasta, ris, etc) ur skafferiet och 1/3 kött från frysen (schnitzel, köttbullar etc). Här kan kanske grundskolans matundervisning spela en roll, där man lärt ut primärt klassiska folkhemsrätter, med följd att 1900-talets ökade köttkonsumption permanenteras, framför en mer framtidsinriktad kost som tar avstamp i varierad vegetarisk matlagning. Jag fick aldrig lära mig laga grönsakswok i skolan och tyvärr gör jag det alldeles för sällan även fast det är en av mina favoriträtter som kan varieras på en mängd olika sätt med både färska och frysta grönmsaker.
Rent politiskt kan det finnas dolda snedvridande effekter som kan behöva åtgärdas. Det är ju tydligt med det oerhörda överfiske som tillsammans med koldioxidens försurande effekt och övergödningen förstör våra hav. Här är jag sur på mitt moderparti C som aktivt drev ett avskaffande av tungmetaller i gödningen. Vi behöver mindre konstgödning och mer naturgödning i västvärlden (samtidigt som det omvända gäller i fattiga länder och mellanländer). Jag har exempelvis ingen aning om köttproduktionen betalar sina egna kostnader, men med tanke på att köttfärs ofta kostar 40kr, vilket är endast 10 ggr mer än potatisen, samtidigt som köttproduktionen har minst 90%energiförluster så känns det som om det kan vara sneda EU-subventioner och annat som ligger och lurar.
Men allting handlar inte om pris. Som jag ovan visade ur mitt eget liv kan det ofta vara vanor och osäkerhet samt kulturen som gör att problemen eskalerar. Det handlar mycket om att ställa om vanor och försöka förhålla oss till våta smaklökar på ett sansat sätt. Det går inte att blunda för våra smakpreferenser exempelvis. Att bara diktera ovanifrån kommer leda till ett bakslag. En progressiv matkultur och matpolitik måste ha med människan i bilden.
Tekniska lösningar som olika former av GMO-växter med köttsmak kan komma och förändra spelplanen tillsammans med insektsuppfödning med mera. Jag tycker också det är löjligt att Quorn och liknande köttersättningsprodukter idag varken kan konkurrera med pris eller smak. Här kan vi ha en del att läsa av Indien där jainism och hinduism skapat en speciell matkultur som från början utgått från det etiska perspektivet. Mer förädling och genteknik kommer också att behövas. Men då måste vi se till att gentekniken används för att göra växterna skaderesistenta och inte prioritera knasiga saker som gifttålighet som gör att bekämpningsmedel används i högre grad. Tekniken ska användas till att göra oss fria från så mycket kemiska medel som möjlig i jordbruket genom att egenskaperna som tillförs utifrån i stället finns från början i växternas gener. Det är rena dumheter som Monsanto ägnar sig åt med självdestruerande majs som med rätta förljudits i flera länder. Dock behöver vi fler gentekniska företag så att de dåliga kan konkurreras ut och för det krävs en balanserad reglering som även små företag orkar med att bära. Vi vill inte ha en situation som den i läkemedelsindustrin där bland annat överreglering gjort att endast redan etablerade aktörer kan få ut produkter på marknaden.
Det är inte rimligt att ekologiska varor ska vara dyrare än icke ekologiska varor. Detta beror på flera orsaker. Den mest uppenbara är att icke ekologiska varor i stor utsträckning externaliserar sina egentliga kostnader. En annan är att ekologiskt som begrepp inte alltid är anpassat efter situationen. Det kan då gälla moderna förädlingsmetoder (GMO), men även andra restriktionen kan gälla. För Sveriges del har vi också den krassa verkligheten att vi har en relativt god hållbarhet i den icke-ekologiska produktionen, men konsumenter väljer av olika anledningar utländsk produktion eftersom den är billigare och den av lag framtvingade höga kvalitén inte märks ordentligt. Jag tror att vi skulle med bättre information och andra åtgärder kunna inleda ett "race to the top" inom EU. Det vore ju spännande om EU kunde hålla ett toppmöte om hur detta skulle kunna uppnås och jordbruksstöden monteras ner i så stor omfattning som möjligt vilket ytterligare förbättrar prissignalen till oss konsumenter och förenklar våra val i matbutiken.
Staten och offentliga sektorn har också en direkt makt över den egna verksamheten. Mindre kött och mer kvalitativa vegetariska rätter inom offentlig verksamhet bör vara en prioritering och krav vid upphandlingar. Likaså bör som tidigare nämns vegetarisk matlagning få ett större utrymme på hemkunskapen men också på gymnasiets och högskolan/KY-utbildningarna som berör matlagning. Den kulturella utvecklingen kan inte tvingas fram och tar tid på sig. Därför bör man starta så tidigt som möjligt.
Jag tror att det är möjligt att skapa förändring. En fungerande och kostnadseffektiv källa för vegetariskt, syntetiskt eller insektsbaserat kött skulle kunna revolutionera snabbmaten där hamburgare och korvar helt plötsligt kan bli både billiga och nästan fullständigt hållbara. Detta skulle snabbt kunna implementeras av snabbmatskedjorna både av skäl . På sikt kanske köttet kan reserveras till finrestaurangerna där en vanlig person kan äta kött med inlåsta djur som huvudsaklig källa ett par gånger per år, vid speciella tillfällen. På vägen dit hoppas jag att vi kan få ändring så att mer vegetariska alternativ erbjuds på såväl restauranger som i halvfabrikatfrysen på Ica och köttfria veckor etablerar sig. En dag hoppas jag att jag kan slippa hyckla med min alldeles för höga köttkonsumption samtidigt som jag egentligen anser köttproduktion vara slaveri och fiske systematisk ekosystemskövling. Fisken har jag i och för sig slopat. Jag ska göra vad jag kan för att förändra mitt liv, men tillsammans med förändringar inom politiken och livsmedelsbranchen är jag som sagt övertygad om att det kan vara möjligt. Och även om vi inte når 100% så når vi kanske tillräckligt långt om vi hjälps åt tillsammans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar