2011-08-05

Kärnkraften vara eller icke vara

Sydkorea och Kina visar att det går om man vill bygga kärnkraft snabbt (ca 5 år). Problemet är att vi i Europa har knasiga regler härstammande från rädsla snarare än verkligheten och som ökar byggtiderna extremt mycket (till bortåt 15 år) utan att tillföra särskilt mycket. Mordern kärnkraft idag 3e generationen är långt bättre på alla områden än den kärnkraft vi har i bruk i dag. Samtidigt forskas det lite kring alternativa lösningar med radikalt förbättrad prestanda och säkerhet för det som kallas 4e generationens kärnkraft. Ett första experiment med detta har precis börjat köras i Indien där man i några reaktorer ska börja blanda in en del torium i bränslet. Lyckas man få någon av de föreslagna teknikerna i 4e generationen uppskalad till kommersiell nivå så anser jag inte att det längre finns fog för att vara kärnkrafsmotståndare. Detta ligger dock i framtiden mellan 2020 och 2030 innan vi vet svaret på och är till stora delar beroende av statligt finanserad grundforskning. Till exempel finns det olika varianter av breedreaktorer föreslagna, varav flera har körts på experimentiell nivå (till exempel en reaktor med flytande saltbränsle). Hittills har det forskats mest på U238-breeders men Th232 börjar få fler och fler anhängare eftersom den är extremt svår att extrahera kärnvapenmaterial ur och är mycket mer lättillgänglig än uran. Men jag är övertygad om att det finns betydligt större genombrott att göra inom kärntekniken än vad det finns i exempelvis vindkraften i vilken det främst handlar om att bygga mer av, men där revolutionära tekniska genombrott är svåra att göra. Nya reaktortyper behöver också ha mer forskning kring kylningen där gaskylning och metallkylning har föreslagits, för att kunna köra bränslet i högre temperaturer som krävs för breedning och högre effektivitet. I Sverige har jag för mig att vi forskar mest på metallkylning i form av bly och natrium. Metallerna måste dock kylas externt genom någon form av värmeväxlare och då finns risken att haverier eskalerar om man använder vatten i den externa kretsen och natrium i den inre. Gaser som koldioxid har den fördelen att de kan köras extremt effektivt genom turbinerna och kan leverera mer energi utan onödiga förluster, men kan vara svåra att fås absorbera all energi i härden. Ett föreslaget koncept är att man lägger upp kärnmaterialet på en platt bädd där man för över koldioxid som kyler och används i turbiner.

Kort sagt finns det många möjligheter till förbättringar inom kärnkraftsindustrin och framför allt att börja använda avfall som bränsle. Men detta kräver kyla från makthavarnas sida och inte att bli fobisk för att man på allvar tror att kärnkraften är farlig vilket den inte är, jämfört med alternativ som vattenkraft och kolkraft. Vad man också måste komma ihåg att det enligt termodynamikens lagar inte finns någon förnybar energikälla utan endast mer eller mindre långlivade energilösningar. Lösningar baserade på solen är i princip eviga då vi behöver solen för att ens kunna leva på jorden. Om vi skulle kunna öka effektiviteten i kärnkraftverken från dagens ett par procent till närmare 95% genom teknisk utveckling, samt att reaktorerna kan börja hantera fler typer av bränsle så kommer det alltså finans bränsle för längre tidsperioder än vad (går)dagens reaktortyper klarar av och kärnkraften har därmed stor möjlighet att bli "förnybar" om man mäter i hur länge energikällan räcker. Att satsa stort på kärnkraft vet vi fungerar för att få stor energiproduktion och är ett beprövat sätt vi kan få bort kolkraften från marknaden relativt fort. Särskilt om vi har bättre reaktorer utvecklade, vilket ständigt pågår. Då kan vi köpa oss den tid som krävs för att bygga den enorma mängd vindkraftverk, solkraftverk osv som krävs för att skapa en helt solbaserad energimarknad. Har vi tur kanske vi kan få fusionstekniken att funka bortåt 2050, vilket ger oss möjlighet att komplettera energimixen med ytterligare en energikälla.

Den stora frågan är inte huruvida vi ska ha kärnkraft eller inte, för så länge som kolkraften dominerar så som den gör är kärnkraften ett betydligt bättre alternativ. Den stora frågan för energipolitiken är hur vi ska ge eenergi till våra transsporter. Till viss del kan vi köra mer på järnväg för att driva det med energi direkt från elnätet. Men flytande bränslen kommer bli svåra att ersätta och här borde vi ha ett större fokus på att hitta en bra lösning. En enkel lösning men mindre praktisk är att ha överproduktion av billig el och med den ta och elektrolysera väte ur havsvatten för att sedan driva den i bränsleceller. Det går också att göra det till flytande kolväte genom att kombinera med extraherad koldioxid som också den kräver billig elenergi. Ett annat spår som fått stor uppmärksamhet senaste åren är bioteknikten som gör det möjligt att använda alger som får sin energi från solen tack vare klorofyllet. Sedan kan vi använda algerna för att antingen samla energirika molekyler i cellen eller för att producera dessa ämnen på ett sätt som gör den enkel att utvinna utan att förbruka algen. Trots att biotekniken är lockande för att den inte kräver tillsatt energi så är den desto svårare att få att fungera. Exempelvis är det svårt att skala upp produktionen i tillräckligt stor skala. Det vi från politisk sida kan göra är att underlätta bioteknisk forskning genom att lägga ner GMO-skepticismen och att kämpa med att öka antalet studenter på biotekniska och närliggande program som behövs för forskningen och utvecklingen av nästa generations biobränslen.

Vi måste ha stor energiproduktion för att lyfta världen ur fattigdom och skapa välstånd vilket kräver stora mängder elenergi, få med alla länder i globaliseringen med alla transporter det innebär och dessutom göra det samtidigt som vi kämpar för att begränsa klimatförändringarna. Det går inte att vara för eller emot kärnkraft i detta läge för det har vi inte råd med. Det vi måste göra är att snabbavveckla kolkraften och då kommer inte oförutsägbara vindsnurror och solkraftverk på långa vägar utan kan behöva hjälp av kärnkraften och då helst 4e generationens kärnkraft vilken behöver mer forskare som arbetar med bättre ekonomiskt stöd. Vindkraft och solkraft börjar bli allt mer lönsam att producera i liten skala och MP vill exempelvis täcka Sveriges tak med solpaneler. Men för basproduktionen krävs det centralsierad elproduktion och med tanke på att vattenkraften globalt nästan är fullständigt utvecklad är det bara kärnkraften som har den potential som krävs inom den angivna tidsperioden (innan 2050) att få bort kolkraften. Som tidigare nämnt så har 4e generationens kärnkraft närmare 100gånger högre effekt ur samma bränsle som den kärnkraft vi har idag i Sverige (2a generationen) och det vore heldumt att inte försöka att få kommersiella kraftverk på marknaden så fort som möjligt. Att kärnkraften kan vara riskfylld är det ingen tvekan om, men när tiden rinner i väg för klimatförändringarna och därmed kraftigt ökad risk för massvält är det ett betydligt mindre farligt alternativ med kärnkraft. Greenpeace är rädda för att satsningar på kärnkraft skulle bromsa utvecklingen av det förnybara. Vad som inte syns i deras beräkningar är att kärnkraften står inför ett generationsskifte av enorm skala eftersom vi håller på att lära oss att utnyttja allt bränsle och inte bara det som är lätttillgängligt (u235). Självklart ska målsättningen fortsatt vara att vi ska ersätta så mycket av det fossila av förnybart, men i ett läge där det vanligaste biobränslet är alkohol som slukar extremt stora odllingsarealer är det inte riktigt miljövänligt att tro att diskriminering mot den mest skalbara och beprövade koldioxidneutrala energikällan är en bra politik. Vist kan man hävda att kärnkraften inte är konkurrenskraftig, men då får väl kapaciteten i vindkraft och solpanelsfabrikerna maximeras om och tills kärnkraften börjar bli konkurrenskraftig igen. Vad som också kan minska kostnaderna för kärnkraften är att sätta rimligare regler från statens sida eftersom industrin är mycket bättre på säkerhetsystem och riskvärdering än vad politiker är. Vad vi vet är att kolkraften och den gamla kärnmrkaften måste ersättas på något sätt och jag tror inte att osäker vind och solkraft har tillräcklig potential för detta utan att kärnkraft, helst av 4e generationen när den väl kommer, är den huvudsakliga källan för denna energi.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar