Drogdebatt. Igen ;)

Följande skrev jag som svar till personen "AxelOfSweden" i kommentarsfältet:

Jag måste göra dig ledsen men titta igenom inlägget och se till att få korrekt formatering och dra ner på svamlet. Att afroamerikaner sitter inlåsta har med kriminaliseringen. De sitter inspärrade för ett brott som inte är våldsamt och som inte skadar någon annan. Du har helt enkelt fått hela det argumentet baklänges eftersom legaliseringen hanterar detta problem medan dagens allt mer repressiva politik förvärrar läget.

Angående 19-åriga döttrar så kan du ställa frågan om knarklangarna frågar om leg idag. Det vore klart bättre att låta systembolaget ha monopol än att den svarta marknaden har monopol genom kriminaliseringen och helt utan kontroll. Jag tittar inte bara på när vänner fastnar i spelmissbruk och alkoholmissbruk. Det är inte lagen som får mig att känna medkänsla, men en kriminalisering vet vi leder till utstötning eftersom man betraktas som farlig och då får alltså kriminaliseringen återigen motsatt effekt mot var det var tänkt. Möjligheten till vård skapas inte av att hota folk med fängelse om de inte ger sig till känna. Däremot kan möjligheten till vård hindras av denna politik när missbrukare inte vågar söka vård eller vara öppen inför sin omgivning om missbruket.

Att dra upp crack, när den i artikeln citerade rapporten främst nämner cannabis och oraffinerade kokablad ger inte en korrekt bild av verkligheten. Mig veterligen finns det ingen som vill släppa metamfetamin och crack på den öppna marknaden. Det är en ganska stor skillnad i effekter och skador mellan indianernas kokatuggande och kokainsnortande i storstäderna och vi måste klara av att hålla isär olika droger och deras respektive risker och effekter. Heroins farlighet skulle bara bli mer förutsägbar men inte desto mindre farliga om de producerades professionellt och fortfarande skulle det bli dödligt redan vid 4dubbla dosen. Jag tror inte heller att heroin står på listan som ska tas in för försäljning på systembolaget.

Sedan nämner du utslagningen missbrukare lever i. Endast en del av detta är de direkta berusande effekterna man får av droger. Dagligrökare av tobak har exempevis väldigt låg risk för utslagning trots att uppskattningsvis 1/3 av alla rökare är att räkna som missbrukare. Det handlar också om faktorer som hur djupt in i livet ett missbruk tränger in och vilken ekonomisk kostnad missbruket har och vilken juridisk status drogen har och dess påverkan på möjligheten att delta i samhället.

Jag kan förstå att du instinktivt vill minska mängden droger. Men det är bara du som kan kontrollera din kropp och då kan du ta beslut för din egen del att hålla dig i från. Men något som inte funkar är att skriva in det egna livsvalen som allmängiltiga i lagboken, vilket vi ser resultatet av bland annat i Latinamerika. Om vi ska börja med normerande lagstiftning där majoriteten kan förtrycka minoriteten är vi farligt ute. Vi ser hur det har sett ut historiskt i Sverige där vi fortfarande idag stympar de som vill begå juridiskt könsbyte. Att vilja förbjuda berusning är dömt att misslyckas eftersom någon sådan period aldrig funnits så länge vi har haft signalsystem i kroppen och en hjärna att känna känslor med. Att förbjuda berusning som sådan, vilket verkar har varit Sveriges linje de senaste 20 åren är för mig fullt jämförbart med Afghanistans förbud mot musik, nöje, konst och inte minst kärlek. När någonting så elementärt som glädjekänslor och kärlek söks att utplånats från de i makt (i en artikel för någon dag sedan från Afghanistan var det byn där kärleksparet bodde som jagade dem för att vara kära) är det inte mycket som är värt att bevara i den kulturen. Vi borde i Sverige rimligen ha plats för både helnykterister och fyllerister utan att vi ska skicka polisen på den ena eller andra gruppen.

En legalisering betyder inte att vi struntar i de som mår dåligt i ett missbruk utan det innebär att de i missbruk får möjlighet att få stöd när de ber om det, men att de inte blir behandlade som kriminella och samhällets avskum bara för att de råkar vara berusade på fel kemikalie. Det betyder inte heller att vi slutar bekämpa langning. Det betyder att vi ger samhället möjlighet att kontrollera situationen i en öppen miljö och då kan besluta vilka kemikalier som är godkända utifrån deras faktiska egenskaper snarare än låtsaslogik i stil med att allting som gör folk glada är dåligt och som de glada personerna måste straffas med böter eller fängelse för att förstå att det är dåligt. Nu har jag redan skrivit så långt men jag kan som slut berätta om att en avkriminalisering av personligt bruk med fortsatt illegal försäljning av narkotikaklassade droger + viss legalisering av några droger som är tillåtna att sälja (främst cannabis) är något som ger bättre resultat mot missbruk och till mindre skattebörda än dagens politik. Samtidigt som folket ges möjlighet att välja berusningsmedel som har andra och mindre destruktiva egenskaper än alkoholen som dominerar idag och därmed kan minska bördan på helgpolisen och samhälle överlag genom att människor väljer en annan drog med mindre risker. Det behöver inte vara så att reformförespråkare vill folk och samhälle illa, utan tvärt om har vi kollat på bevisen och sagt att det finns andra vägar framåt än den med skygglappar rakt framåt och som mycket väl kan ge större frihet till vanliga ickeproblematiska brukare som till missbrukare med problem.

Svar till "Kapitalist":
Dessutom är marijuanafrekvensen lägre bland svarta än vita, men lagen och systemet blir rasistiskt, vilket får katastrofala följder. Eftersom cannabis är i stort sett harmlös så är det bara de brukare som sticker ut som fastnar i nätet, medan vanliga personer går fria. Denna obalans är nästan skäl nog att legalisera och börja om från början. Med tanke på att 1/3 av folket i USA redan testat cannabis är det knappast så att dagens strategi har fungerat och det är dags att börja från början. PÅ många platser har cannabis ersatt alkoholen på gymnasier och högskolor. I San Fransiscos grannstad Oakland är det så 10 gånger så många cannabisaffärer som snabbmatsrestauranger, så fenomenet cannabisrökning kan knappast utplånas längre, utan det är helt klart så att det är statsmakten som förlorade kriget mot drogerna och att det nu handlar om att inse detta faktum.