Varför PP (och därmed också L) har den bästa informationspolitiken

Jag hittade följande länk på reddit: http://www.reddit.com/r/technology/comments/iwe8v/33gb_of_jstor_articles_and_a_manifesto/
Den länkar i sin tur till TPB: http://thepiratebay.org/torrent/6554331/Papers_from_Philosophical_Transactions_of_the_Royal_Society__fro
Texten på TPB är verkligen värd att läsa om hur statligt finansierade organisationer försvårar tillgången till kunskap, delvis pga haveriet i immateriellrätten, men också av andra orsaker. Därför släppte personen kunskapen fri genom att publicera över 18000 vetenskapliga dokument där vissa härstammar från 1600-talet i stället för att låsa in vår gemensamma kunskap för 19dollar per dokument(pappersform) när vi har digital teknik.

Att galenskaper sanktioneras av staten måste få ett stopp. När lagar försvårar tillgången till kunskap måste lagarna reformeras. Det enda riktigt starka argumentet för immaterialrätten är det pragmatiska att skydd för skaparen och distributörer gör att tillgången ökar. När lagarna och distributörerna minskar tillgången lever det inte upp till sitt syfte och måste antingen avskaffas eller kraftigt reformeras. Det senare är vad PP och L har föreslagit och fler och fler inom näringsliv, tankesmedjor och andra områden börjar också inse detta. Rick Falkvinge var exempelvis överlycklig i Almedalen över att det inte längre är något substantiellt motstånd mot att patentsystemet måste skrotas och börja om från början. Tyvärr lever lobbyisterna för branscherna kvar i tron om att lagen lever upp till sitt syfte, vilket snarare innebär att de lobbar för hårdare tag, när branscherna och samhället behöver göra en nystart, vilket är motsatsen.